2010-07-28

Roadtrip - Dag 11 - Onsdag (Salzburg - Prag)

Körstrecka: 37 mil
Körtid: 5 timmar 30 minuter


>> Fullständig karta över resan

Idag blev det en tidig uppstigning till frukosten på Best Western Hotel Elefant. Anledningen till detta var att vi hade planer på upptäcka Salzburg i solljus innan vi lämnade staden för den här resan.



Vi beskådade de mest klassiska sevärdheterna i Salzburg under våran tur i staden. Bland annat fick vi se fästningen uppe på berget, Mozarts födelsehus med de annorlunda ringklockorna och alla ekipage bestående av häst och vagn.



Under morgonturen hann vi även med lite shopping för att försöka hitta något långärmat, då vädret nu börjat bli kallare än vad vi hade planerat för.

När vi tyckte oss ha sett tillräckligt av staden återvände vi till hotellet och packade klart väskorna. Där efter checkade vi ut och sa hej då till den trevliga personalen som hjälpe oss ut. Idag hade vi bestämt oss för att bära väskorna till parkeringsgaraget istället för att köra in bilen i den bilförbjudna zonen (på grund av att väldigt mycket folk rörde sig i det området).

Då vårat besök i Berchtesgaden och Kehlsteinhaus igår inte blev så lyckat bestämde vi oss för att göra ett nytt försök idag. Vi knappade in Hintereck på GPS:en och letade oss sakta men säkert ut från Salzburg stad. Resan till Berchtesgaden skulle ta cirka 30 minuter.

Framme vid parkeringen till Kehlsteinhaus insåg vi att det kunde bli knepigt att ställa bilen någonstans utan att behöva gå en bit, trots att klockan inte slagit 12 ännu. Förhoppningsfulla chansade vi dock och åkte så nära vi kunde komma. Vi timade det rätt och hittade en bil som skulle lämna precis när vi kom. Snabbt svängde vi in i parkeringsluckan och log belåtet åt våran chansning!

Vi betalade parkeringen och observerade vart de övriga turisterna tog vägen. Många gick mot (vad som skulle visa sig vara) restaurangen och museet - så vi följde efter. På plats började vi leta efter en ingång till någon form av bergbana som skulle ta oss till toppen - vilket vi inte såg skymten av!

Fundersam ringde jag hem till pappa (som hade besökt detta ställe cirka 3 veckor tidigare) och frågade om vägvisning. Det visade sig att det inte fanns någon bergbana, utan det var bussar som skulle ta oss upp för en slingrig väg till toppen. Med hjälp av pappa lyckades vi lokalisera bussarna och biljettkontoret. Vi köpte snabbt biljett (31 Euro för 2 personer) och hoppade på första bästa buss för att ta oss upp till sevärdheten.

Vägen upp var till en början plan och fin och gick genom en grön lummig skog. Denna miljö byttes snabbt mot smala slingriga vägar (med ett tunt lager asfalt ovanpå kullerstenar) som slingrade sig längst med sidan av berget! Här åkte 4-5 bussar i kolonn (1 kolonn upp och 1 kolonn ner). Det var en hissnande åktur och kändes betydligt läskigare än när man kör själv på samma typ av vägar - tror det beror mest på att TT'n är så låg jämfört med hur man sitter i en buss.



På toppen dit bussarna tog oss möttes vi av något som kunde liknas med en stor vändplats för bussarna. Här släppte de av alla turister och vände för att plocka upp nya och påbörja nedfärden igen.



Vi som precis kom upp ombads att köa till ett kontor där man skulle stämpla återresa på sin biljett (så det inte blev kaos på grund av för lite platser på bussarna) och sedan bege oss in i den långa tunneln som tog oss till en vänthall i berget. Vänthallen ledde i sin tur till en väldigt exklusiv hiss (där det rådde fotoförbud) som skulle ta oss 124 meter direkt in i Kehlsteinhaus.



När hissdörrarna öppnade sig uppe i huset begav vi oss direkt ut på bergsryggen för att beundra Kehlsteinhaus på avstånd. Tänk att både huset och vägen upp dit byggdes klart under 13 månader!



Vi vandrade runt och njöt av utsikten denna klara dag. I fjärran kunde vi skymta Salzburg som vi lämnat under morgonen och på andra sidan berget, långt där nere, låg en klarblå sjö vid namn Königsee.



Temperaturen här uppe på 1834 meter var +10 grader, men när solen tittade fram värmde den skönt!



Tankarna började fantisera om hur underbart härligt det måste ha varit för Hitler (som huset byggdes åt) att sitta ensam här uppe en varm sommardag - helt knäpptyst (med undantag från några få fåglar) och en storslagen utsikt.



När vi utforskat denna historiska plats under 1 timma skyndade vi oss tillbaka till hissen som skulle ta oss ned till parkeringen igen. Vi stannade dock upp en kort stund för att njuta en sista gång av vyerna!



Nu hade vi bara 15 minuter på oss tills bussen som vi bokat skulle avgå - och den ville vi inte missa då vi hade en relativt lång körning framför oss.

Klockan 14:50 lämnade vi Kehlsteinhaus bakom oss och hade nu destinationen satt mot Prag i Tjeckien. GPS:en skvallrade om att det var en resa som skulle ta cirka 5 timmar att genomföra (om allt flöt på så man kunde hålla hastighetsbegränsningarna). Tyvärr så har slutar motorvägarna en bit innan den Tjeckiska gränsen och detta är något som verkligen kan innebära störningar i körrytmen.

Efter att ha legat bakom lastbilar större delen av sträckan sedan motorvägarna slutade hade vi äntligen kommit om dem. Då nådde vi gränspassagen mellan Österrike och Tjeckien. Här blev vi såklart invinkade av gränspolisen som ville se pass och papper för bilen. En efter en svischade lastbilarna som vi nyss passerat förbi oss och vi fick därför börja om på nytt.

Vid gränsen passade vi även på att tanka upp, då jag inte hade så stor koll på hur det såg ut med tankställen på den tjeckiska lantbyggden. Under de första milen som passerades efter gränsen la vi märke till lättklädda tjejer som stod vid vägkanten och vinkade. Antagligen så var detta "reklam" för gränsbordeller (då prostitution inte är lagligt i Österrike) och min bild av Tjeckien från senaste besöket fick ännu mera vatten på kvarnen.

Städerna vi passerade under våran färd mot Prag såg inte mycket ut för världen. Det var väldigt mycket förfallna hus som vi skymtade längst med vägen. Men ibland kom det några ljusglimtar av nybyggda fina hus med trevliga bilar på uppfarten.

En till sak som verkade vanligt var små egna stånd längst med vägkanten. Vad de sålde lyckades vi inte riktigt klura ut medans vi passerade dem. Men det såg inte tillräckligt lockande ut för att stanna i alla fall.

Efter någon timmas bilfärd i Tjeckien kom vi in i ett riktigt ösregn. Det kändes som att himlen hade öppnat sig och ned föll små (men MÅNGA) fina droppar vatten som skymde all sikt och la sig som en fin hinna på vägen. Tempot i trafiken saktade ned betydligt och vi började oroa oss för våran tidsplan och den väntande middagen i Prag.

Regnet avtog ganska snabbt och vi kunde åter lägga oss i ett behagligt tempo längst med de tjeckiska landsvägarna (de påminner om motorvägar, men är endast enkelfiliga) och nådde Prag klockan 20:00 - ganska exakt vad GPS:en lovat oss vid start.

Det var inga problem och hitta hotellet och vi lyckades även parkera direkt utanför på en temporär plats. Incheckningen gick sent då det var några gamla tanter föra oss som hade stora problem att förstå vad de skulle betala för. Vi fick slutligen hjälp och kunde nu börja lasta ur bilen och ta upp sakerna på vårat hotellrum.

När sakerna var uppe på rummet så skulle bilen även den få en övernattningsplats. Denna parkering låg på hotellets innergård och vi blev visade vilka portar vi skulle åka igenom för att komma dit. På innergården letade vi efter plats nr 7 som visade sig ligga i hörnet, och framför stod en BMW X5. Det var tajt som tusan att komma in på våran reserverade plats, men det gick och nu kunde vi nu leta oss ut i Pragnatten för en bit mat.

Efter rekommendation av receptionisten på hotellet föll valet av matställe på Restaurang Olympia där vi åt varsin Entrecoté med klyftpotatis. Riktigt bra mat var det och vi blev ordentligen mätta och belåtna. Nöjda vandrade vi tillbaka till hotellet för en skön (och efterlängtad) nattsömn efter att ha besökt 3 länder under dagen!

No comments: