Efter en del spikande och sågande hade vi 2 stycken bockar klara som förhoppningsvis håller vår båt från marken vintern som kommer!
Nu återstår bara täckställningen...
2012-09-23
Båtbockar
Idag åkte jag och älsklingen ut till Värmdö för att bygga båtbockar tillsammans med Anders och mamma. När vi kom ut dit inledde vi med en snabb inventering och begav oss sedan till Mölnvik för att köpa virke och skruv.
Efter en del spikande och sågande hade vi 2 stycken bockar klara som förhoppningsvis håller vår båt från marken vintern som kommer!
Nu återstår bara täckställningen...
Efter en del spikande och sågande hade vi 2 stycken bockar klara som förhoppningsvis håller vår båt från marken vintern som kommer!
Nu återstår bara täckställningen...
2012-09-01
Första övernattningen i båten
Efter mycket meckande hoppade båten tillslut igång igen! Detta medförde ett stort sug från mig och Linda att genomföra vår första övernattning - oavsätt väder och vind! Vi köpte dock med oss en kupévärmare och lite annat för att klara av att hålla värmen i fall att vädret skulle bli sämre.
När vi efter mycket kånkande packat in allt i båten och lyckats kasta loss regnade det en hel del. Det blev inte bättre av att det även började skymma när vi inte ens kommit förbi Vindöström. Vädret kombinerat med en inte allt för bra lösning med vindrutetorkarna medförde att jag fick hänga ut huvudet genom kapellet under större delen av resan.
När vi kom fram till Västerö lade sig mörkret snabbt och regnet fortsatte. Vi tände därför den vedeldade bastun och torkade oss själva och våra blöta kläder!
När vi vaknade upp dagen efter (runt tidig lunch) var det uppehåll och vi kunde strosa runt på ön utan att bli blöta. Dock var vi redan nu tvugna att börja tänka på hemresan.
Halvvägs hem stannade båten mitt i farleden och min första tanke var "nej, inte mer problem!". Vi försökte starta den några gånger - utan resultat och kliade oss förbryllat på våra huvuden. Slutligen provade vi att hälla i mer bensin, vilket var precis vad som behövdes! Med 5 nya liter i tanken skulle vi dock inte klara oss så långt - kursen ändrades dock till Sollenkroka då vi kan tanka på båtmacken.
Med ca 1 distans kvar blev det soppatorsk igen och den här gången var det slut på reservtankarna, vilket innbar bogsering in till bryggan!
Med ny bensin i båten gick resten av resan bra - trots att det var VÄLDIGT knepigt att lägga till vid en blåsig "hemmabrygga"!
När vi efter mycket kånkande packat in allt i båten och lyckats kasta loss regnade det en hel del. Det blev inte bättre av att det även började skymma när vi inte ens kommit förbi Vindöström. Vädret kombinerat med en inte allt för bra lösning med vindrutetorkarna medförde att jag fick hänga ut huvudet genom kapellet under större delen av resan.
När vi kom fram till Västerö lade sig mörkret snabbt och regnet fortsatte. Vi tände därför den vedeldade bastun och torkade oss själva och våra blöta kläder!
När vi vaknade upp dagen efter (runt tidig lunch) var det uppehåll och vi kunde strosa runt på ön utan att bli blöta. Dock var vi redan nu tvugna att börja tänka på hemresan.
Halvvägs hem stannade båten mitt i farleden och min första tanke var "nej, inte mer problem!". Vi försökte starta den några gånger - utan resultat och kliade oss förbryllat på våra huvuden. Slutligen provade vi att hälla i mer bensin, vilket var precis vad som behövdes! Med 5 nya liter i tanken skulle vi dock inte klara oss så långt - kursen ändrades dock till Sollenkroka då vi kan tanka på båtmacken.
Med ca 1 distans kvar blev det soppatorsk igen och den här gången var det slut på reservtankarna, vilket innbar bogsering in till bryggan!
Med ny bensin i båten gick resten av resan bra - trots att det var VÄLDIGT knepigt att lägga till vid en blåsig "hemmabrygga"!
2012-08-23
Lyckliga båtägare
Efter en stunds letande har jag och flickvännen nu köpt oss en helt egen båt! Valet föll på en Bayliner 2355 från 1996. Vårt exemplar fanns strax utanför Norrtälje, i Håtö - vilket blir ca 30 distans bort från det nya hemmet i Stockholmstrakten.
Premiärturen (hemkörningen) gick kanon trots att vi passerade okända vatten för oss alla. Turen, som varade ca 2 timmar, bjöd på bland annat några finlandsfärjor, skarvöar, färjeläger och skålande i champange!
Nu hoppas vi på att kunna nyttja båten någon helg under sensommaren innan det blir dags att plocka upp henne ur vattnet!
Premiärturen (hemkörningen) gick kanon trots att vi passerade okända vatten för oss alla. Turen, som varade ca 2 timmar, bjöd på bland annat några finlandsfärjor, skarvöar, färjeläger och skålande i champange!
Nu hoppas vi på att kunna nyttja båten någon helg under sensommaren innan det blir dags att plocka upp henne ur vattnet!
2012-07-11
Holiday Inn Downtown Centre
Information
Hotellnamn: Holiday Inn Downtown Centre
Stjärnor: +++
Hemsida: http://www.holidayinn.com/hotels/us/en/toronto/yyzct/hoteldetail
Stad: Toronto
Land: Kanada
Besöksmånad: Juli
Typ av rum: Dubbelrum
Internet: Ja, kostnadsfritt
Frukost: Ja - Buffé, tilläggskostnad
Pool: Ja (inomhus)
Avstånd strand: 1 km
Bokat via: -
Kostnader
Kostnad per rum/natt: -
Vatten från minibaren: -
Champange från minibaren: -
Omdömen
Betyg: 5 av 10
Rum: Relativt trånga rum med dåligt ljusinsläpp. Stor säng, heltäckningsmattor i rummen och kaklat badrum (upp till midjehöjd).
Frukost: Något sparsam buffé, men med det klassiska för en continental och amerikansk frukost - mycket fokus på sötsaker.
Internet: Tillgängligt på varje våningsplan med en trådlös accesspunkt. Något långsamt men stabilt.
Positivt: Bra läge i stan med gångavstånd till det mesta.
Negativt: Dålig standard och i behov av renovering. Rum med heltäckningsmattor, vilket gjorde dem svårstädade då jag hittade en stor hårtuss på golvet. Dålig utsikt från rummen på de lägre våningsplanen.
Rekommenderas hotellet: Tveksamt, bör gå att hitta bättre alternativ
Hotellnamn: Holiday Inn Downtown Centre
Stjärnor: +++
Hemsida: http://www.holidayinn.com/hotels/us/en/toronto/yyzct/hoteldetail
Stad: Toronto
Land: Kanada
Besöksmånad: Juli
Typ av rum: Dubbelrum
Internet: Ja, kostnadsfritt
Frukost: Ja - Buffé, tilläggskostnad
Pool: Ja (inomhus)
Avstånd strand: 1 km
Bokat via: -
Kostnader
Kostnad per rum/natt: -
Vatten från minibaren: -
Champange från minibaren: -
Omdömen
Betyg: 5 av 10
Rum: Relativt trånga rum med dåligt ljusinsläpp. Stor säng, heltäckningsmattor i rummen och kaklat badrum (upp till midjehöjd).
Frukost: Något sparsam buffé, men med det klassiska för en continental och amerikansk frukost - mycket fokus på sötsaker.
Internet: Tillgängligt på varje våningsplan med en trådlös accesspunkt. Något långsamt men stabilt.
Positivt: Bra läge i stan med gångavstånd till det mesta.
Negativt: Dålig standard och i behov av renovering. Rum med heltäckningsmattor, vilket gjorde dem svårstädade då jag hittade en stor hårtuss på golvet. Dålig utsikt från rummen på de lägre våningsplanen.
Rekommenderas hotellet: Tveksamt, bör gå att hitta bättre alternativ
2012-07-08
Toronto - Söndag - Dag 2
Efter en orolig natt med två stycken uppvaknanden (med rädslan för att missa morgonens samling samt en släng av jetlag) ringde klockan slutligen vid kl 07:00. Med kameran nedpackad stod jag redo i lobbyn på Holiday Inn Downtown Centre kl 07:45 tillsammans med de andra svenskarna som skulle med - Nu skulle vi ut på upptäcksfärd!
Men innan vi lämnade Toronto så skulle vi genomföra registreringen till WPC (Worldwide Partner Conferance) - den ägde rum på hotell Sheraton, som utforskades lite smått under gårdagskvällen! Registreringen gick smidigt men när man sen skulle få ut sin "badge" blev det lite mer av ett lotteri - Trots det lyckades de flesta av oss med bedriften att slutföra registrering och uthämtning innan systemen gav upp.
Uppe vid entrén till Sheraton låg ett Starbucks där jag passade på att köpa frukost till den stundande bussfärden på två timmar - En kaffe och en Sandwich mättade magen denna morgon.
Nu var kursen satt ut ur Toronto och väster ut längst med kusten till "Lake Ontario". Under färden berättade busschaffören en del roliga och intressanta historier om de närliggande områdena och om Kanada. Några av sakerna som berättades var historik om byggnader i Toronto, vinodlingarna ute på landsbygden och slussystemen mellan Lake Ontario och Lake Eire (en del av Saint Lawrence seaway) - som tillät stora fartyg att frakta gods från inre Kanada.
Efter två timmars åkande på en ganska tråkig motorväg (bullerplank och grönska skymde stora delar av utsikten) anlände vi äntligen i staden Niagara Falls, Ontario. Man kunde redan innan staden skymta "molnet" som steg från fallen. Bebyggelsen här på den kanadensiska sidan var betydligt mer än vad jag hade förväntat mig - medan den amerikanska sidan såg ganska grön och lummig ut.
Vi började med att åka ned för Clifton Hill, som var nöjesgatan i staden. Här låg de flesta restaurangerna och attraktionerna som man kunde fördriva tid på om man tröttnat på de närliggande vattenfallen.
Niagara Falls har bland annat två stycken kasinon, ett flertal hotell och ett utsiktstorn (Skylon Tower) som erbjuder en storslagen utsikt över området.
Bussen åkte längst med vattenfallen ända bort till toppen av strömmen och hästskofallet där bussparkeringen och kraftverket låg. När vi klev av låg vinden på åt vårt håll vilket gjorde att ett lätt och väldigt lokalt regn föll närmast kanten till floden.
Niagarafallen består av tre stycken vattenfall: American Falls (USA), Bridal Veil Falls(USA) och Horseshoe Falls (Kanada). Fallhöjden på vattenfallen är ca 54 meter och varje sekund passerar ca 2000 kubikmeter vatten genom dem.
Det bredaste fallet är Horseshoe Falls med sina 920 meter med American Falls på andra plats med 325 meter.
För de besökare som önskar uppleva fallen på närmare håll finns båtarna "Maid of the Mist" som tar en ut på vattnet och in i diset nedanför de båda fallen. Regnponchos är att rekommendera!
Vår vandring längst med fallen ledde oss mot Skylon Tower. Vi bestämde oss för att göra ett besök och få en bättre överblick på området. Vi köpte biljetterna i luckan utanför tornet för 150-200 kr styck.
Väl inne i tornet möttes vi av en stor arkadhall fullproppad med spel och underhållning. Dock var det inte mycket folk här, vilket innebar att vi slapp trängas när vi skulle ta oss upp till utsiktsplatsen.
Uppe i tornet var det nästan folktomt, vilket innebar att vi verkligen kunde njuta av utsiken över Niagarafallen.
Efter besöket i Skylon Tower promenerade vi vidare till Clifton Hill där vi letade upp en bra restaurang med en uteservering för lunch och lite svalka - Det var trots allt över 32 grader och strålande sol!
Med mat i magen och vätskebalansen återställd var det dags att sakta promenera tillbaka till bussen längst bort vid toppen av hästskofallet. Vi passade såklart på att njuta lite mer av fallen och ta några fler bilder.
Belåtna över dagen vid Niagarafallen hoppade vi in i bussen och begav oss tillbaka mot Toronto igen. När vi närmade oss stan upplevde vi en aning ökad trafikmängd än tidigare, troligen på grund av helgfirare som nu återvände till stan för att återgå till jobbet imorgon.
Tillbaka på hotellet fräschade vi till oss då kvällen bestod av svenskt välkomstmingel på Gretsky's. Här fick vi en första överblick på de svenska deltagarna av WPC och njöt av en trevlig kväll innehållande god mat, bordshockeyspel och några välkomsttal.
Men innan vi lämnade Toronto så skulle vi genomföra registreringen till WPC (Worldwide Partner Conferance) - den ägde rum på hotell Sheraton, som utforskades lite smått under gårdagskvällen! Registreringen gick smidigt men när man sen skulle få ut sin "badge" blev det lite mer av ett lotteri - Trots det lyckades de flesta av oss med bedriften att slutföra registrering och uthämtning innan systemen gav upp.
Uppe vid entrén till Sheraton låg ett Starbucks där jag passade på att köpa frukost till den stundande bussfärden på två timmar - En kaffe och en Sandwich mättade magen denna morgon.
Nu var kursen satt ut ur Toronto och väster ut längst med kusten till "Lake Ontario". Under färden berättade busschaffören en del roliga och intressanta historier om de närliggande områdena och om Kanada. Några av sakerna som berättades var historik om byggnader i Toronto, vinodlingarna ute på landsbygden och slussystemen mellan Lake Ontario och Lake Eire (en del av Saint Lawrence seaway) - som tillät stora fartyg att frakta gods från inre Kanada.
Efter två timmars åkande på en ganska tråkig motorväg (bullerplank och grönska skymde stora delar av utsikten) anlände vi äntligen i staden Niagara Falls, Ontario. Man kunde redan innan staden skymta "molnet" som steg från fallen. Bebyggelsen här på den kanadensiska sidan var betydligt mer än vad jag hade förväntat mig - medan den amerikanska sidan såg ganska grön och lummig ut.
Vi började med att åka ned för Clifton Hill, som var nöjesgatan i staden. Här låg de flesta restaurangerna och attraktionerna som man kunde fördriva tid på om man tröttnat på de närliggande vattenfallen.
Niagara Falls har bland annat två stycken kasinon, ett flertal hotell och ett utsiktstorn (Skylon Tower) som erbjuder en storslagen utsikt över området.
Bussen åkte längst med vattenfallen ända bort till toppen av strömmen och hästskofallet där bussparkeringen och kraftverket låg. När vi klev av låg vinden på åt vårt håll vilket gjorde att ett lätt och väldigt lokalt regn föll närmast kanten till floden.
Niagarafallen består av tre stycken vattenfall: American Falls (USA), Bridal Veil Falls(USA) och Horseshoe Falls (Kanada). Fallhöjden på vattenfallen är ca 54 meter och varje sekund passerar ca 2000 kubikmeter vatten genom dem.
Det bredaste fallet är Horseshoe Falls med sina 920 meter med American Falls på andra plats med 325 meter.
För de besökare som önskar uppleva fallen på närmare håll finns båtarna "Maid of the Mist" som tar en ut på vattnet och in i diset nedanför de båda fallen. Regnponchos är att rekommendera!
Vår vandring längst med fallen ledde oss mot Skylon Tower. Vi bestämde oss för att göra ett besök och få en bättre överblick på området. Vi köpte biljetterna i luckan utanför tornet för 150-200 kr styck.
Väl inne i tornet möttes vi av en stor arkadhall fullproppad med spel och underhållning. Dock var det inte mycket folk här, vilket innebar att vi slapp trängas när vi skulle ta oss upp till utsiktsplatsen.
Uppe i tornet var det nästan folktomt, vilket innebar att vi verkligen kunde njuta av utsiken över Niagarafallen.
Efter besöket i Skylon Tower promenerade vi vidare till Clifton Hill där vi letade upp en bra restaurang med en uteservering för lunch och lite svalka - Det var trots allt över 32 grader och strålande sol!
Med mat i magen och vätskebalansen återställd var det dags att sakta promenera tillbaka till bussen längst bort vid toppen av hästskofallet. Vi passade såklart på att njuta lite mer av fallen och ta några fler bilder.
Belåtna över dagen vid Niagarafallen hoppade vi in i bussen och begav oss tillbaka mot Toronto igen. När vi närmade oss stan upplevde vi en aning ökad trafikmängd än tidigare, troligen på grund av helgfirare som nu återvände till stan för att återgå till jobbet imorgon.
Tillbaka på hotellet fräschade vi till oss då kvällen bestod av svenskt välkomstmingel på Gretsky's. Här fick vi en första överblick på de svenska deltagarna av WPC och njöt av en trevlig kväll innehållande god mat, bordshockeyspel och några välkomsttal.
Subscribe to:
Posts (Atom)