Skänker en tanke...

...till dig Ludde! Idag är det din födelsedag - 17 år har du funnits i våra tankar!

Idag är det din dag...

Idag är det Luddes födelsedag och tankarna går till honom - 16 år hade han blivit. Sorgligt nog togs han ur tiden för lite mer än 1 år sedan...

1 år + evigheten

1994-05-23 till 2009-02-01

Nu är det exakt 1 år sedan min trogna vän försvann från den värld som vi alla känner till och lever i. Förra året vid den här tiden åkte jag, pappa och Linda med Ludde till djursjukhuset i Bagarmossen. Det var en ångestfylld resa fylld med tårar och förtvivlan.

Tankarna går väldigt ofta tillbaka till Ludde, och med dem infinner sig saknaden efter hans goa sällskap. Han var otroligt speciell...

Det som skulle ha varit...

Idag kunde det varit en väldigt glädjefylld och speciell dag. Tyvärr så blir denna dag bara för evigt speciell! Minnena vandrar hela tiden tillbaka längst bekanta stigar och ibland tar man för givet att saker ska vara som de alltid varit, tills man kommer på sig själv och måste titta efter en andra gång - för att hastigt inse att saker förändras!

Du finns fortfarande i mitt hjärta och i mina tankar. Jag har ännu inte förstått att du aldrig kommer tillbaka...



Idag är det din dag Ludde - Din 15-årsdag!

Saknaden

Nu är det 2 veckor sedan tomheten infann sig i min vardag. För mig är detta något helt nytt då jag alltid har haft sällskap av min trogna följeslagare sedan jag flyttade till eget. Det går inte en dag utan att tankarna vandrar in på saker som påminner om honom.

Jag kommer även på mig själv när jag är på väg att göra saker som jag förut gjorde för Ludde - det kan vara allt från att lägga ordning hans filt i soffan till att ställa ner en tallrick åt honom på golvet.

Saker som jag saknar otroligt mycket med honom är att han alltid kom när man ropade, det spelade ingen roll om man låg i sovrummet och skulle sova eller om man satt i soffan och tittade på tv - han kom alltid och kelade. Varje gång han hoppade upp i soffan hoppade han alltid upp i den änden så att han var tvungen att kliva över en och på så sätt få chansen att lägga sig i knät. Han låg alltid på badrumsmattan och väntade på mig medans jag duschade och när han låg där så brukade han även "prata" för fullt med mig.

Det finns så mycket små egna saker som gjorde Ludde så unik och just därför är tomrummet stort...

Bilden ovan lyckades jag knäppa när Ludde hade krupit upp i sängen och bäddat ner sig själv under mitt täcke och lagt huvudet på kudden.

Härifrån, till evigheten!

1994-05-23 till 2009-02-01

Klockan 01:15 inatt skedde det jag fruktat mest av allt de senaste åren. Min trogna följeslagare och min absolut bästa vän somnade in för gott.

Jag fick 14 och ½ underbara år med honom! Tänk att han funnits vid min sida under mer än hälften av mitt liv, ända sedan jag var 10 år - Vilket gjort att vi har upplevt otroligt mycket tillsammans...

Ludde var unik på alla sätt och vis! Det var omöjligt att inte ta honom till sig och ge honom en plats i hjärtat. Han var otroligt sällskaplig och charmig, på ett sätt jag aldrig trott att en katt kunnat vara.



Jag kommer att sakna dig otroligt mycket och det känns väldigt tomt utan dig. Jag vet att du för alltid kommer att leva vidare hos de som lärde känna dig, men jag önskar att jag inte hade behövs skiljas från dig nu!

Jag saknar att du inte kommer och möter mig vid dörren när jag kommer hem, jag saknar att inte kunna ropa in dig till sängen när jag ska sova, jag saknar ditt 'klumpiga' sällskap i soffan och jag saknar verkligen din ständiga närvaro i lägenheten!

Du kommer för alltid att ha en STOR plats i mitt hjärta och du kommer för alltid att leva vidare inom mig! Jag hoppas att du har det bra där du nu är, och att du ändå kan följa mig i framtiden...

Jag önskar och hoppas att du ska komma jamande fram från ditt gömställe, men jag vet att du aldrig mer kommer att göra det! Det går inte att sätta ord på hur betydelsefull du var och fortfarande är! Saknar dig...

Porträtt på Ludde

Satt och tittade igenom några av de bilder jag tagit och hittade en arkiverad bild på Ludde, vilken jag är väldigt nöjd med. Det var en kväll i vintras då han satt och lekte med snöret från en av mina myströjor som jag plockade fram kameran och fick några bra bilder på honom. Det här är den som jag är mest nöjd med från den serien av bilder och tänkte att den förtjänade en plats här på bloggen.

Chair-men

Today I spent some time sunbathing on the balcony. It tends to get very hot when sitting in the sun and almost no wind blowing at you, so I went inside to grab myself something to drink. When I went away my little fellow saw his opportunity to try out the comfortable chair I was using. When I got back outside he was in the middle of making himself ready to lay down and rest at the same place where I had been sitting two minutes earlier.

Instead of moving him I went back inside and grabbed my camera and took a few shots of him when he had made it comfortable for himself. I think he enjoyed it as much as I did a couple of minutes earlier...

Beloved companion

I do have a patient model at home who has helped me figure out some of the basics on my Nikon D40 just by laying there and looking all confused (or tired), wondering why I'm looking at him through a big black box all the time which sounds "click click click" occasionally. After endless shots on my beloved companion I decided that I needed to point my camera at something else for a change.


I wanted to try a close-up shot but I had trouble coming up with an idea of a good object, so I put down the camera and went looking for the headphones to my cellular phone instead. I found them lying in a drawer next to my bed and in the back of it I saw something glimmer in the light. It could be the object I was looking for so I reached for it and found an old necklace, which had a heart and a tiny key attached to it. It looked interesting so I brought it to the kitchen sink so I could have some better light on it. I tried to make the necklace look even more interesting by shaping the chain that goes around the neck to something that would make a nice set-up. When I had found an appearance I liked I started to take pictures of it and you can see the result down below.