2011-01-12

Koh Chang, Thailand - Onsdag - Dag 3

Natten blev väldigt sömnlös för min del då oron för att missa väckningen (och med det flyget till Trat) hade infunnit sig under gårdagskvällen, då Linda och jag låg och pratade om det. Trots lite sömn än så länge under resan och en ganska sen natt i Bangkok vaknade jag ändå i 2-timmarsintervaller under natten. När klockan ringde (04:45) kändes det som att John Blund inte hunnit besöka mig och ögonlocken var tunga som bly.

Vi flög i alla fall upp ur sängen och gjorde oss klara för dagen. Klockan 05:30 stod vi, och många andra, och hängde på låset in till frukostsalen som var på väg att öppna. Frukosten på Century Park Hotel var väl tilltagen och det fanns något för alla – det kändes som en bra start på dagen trots att vi hade mindre än 20 minuter på oss att äta frukost innan det var dags för samlingen vid bussen.

Bussresan från hotellet i Bangkok till flygplatsen Suvarnabhumi tog oss 40 minuter. Nu skulle vi flyga inrikes med Bangkok Airways. Incheckning av bagage gick smidigt och vi var snabbt framme vid säkerhetskontrollen – även den flöt på utan problem. Nu hade vi ungefär en timma att fördriva inne på flygplatsen innan det var dags för boarding av flygplanet. Affärsutbudet var sparsamt, vilket gjorde att man snabbt gick igenom det och när affärerna var avverkade fanns det inte så mycket mer att göra än att sätta sig vid gaten och invänta boarding.

När det var dags för boarding fick rad 1-10 börja (vi satt på rad 1). Vi passerade genom biljettkontrollen, ned för landgången och ut till väntande bussar. Här samlades samtliga passagerare ihop, oavsätt radnummer, innan vi bussades ut till det väntande propellerplanet. Det var en liten turbopropp som skulle ta oss från Bangkok fram till Trat – en flygning på 40 snabba minuter.

När piloten startat planet och börjat rulla genom vägnätet vid gate:arna ut mot startbanan fick han beskedet om att vi kunde få starta något senare än utsatt tid då det för tillfället var kö till startbanan. Som tur var verkade vi hamnat ganska långt fram i denna kö, för när man blickade bakåt såg vi plan som skulle få vänta lägre än oss.



Iväg kom vi och framme i Trat möttes vi av en väldigt liten flygplats. Den första tanken som slog mig var att planet i princip parkerade på landningsbanan. Men antagligen så väntade de inte fler plan då det som trafikerar linjen redan stod där.



Ankomsthallen liknade mer en hydda än ett hus – kontrasten mot alla säkerhetskontroller i Bangkok var STOR! Till exempel är vi är ju vana med automatiska bagageband, men här var det flygplatsarbetarna som hivade upp väskorna på en cementplattform i ena hörnet av byggnaden.



Med väskorna hämtade letade vi upp den lokala representanten för Fritidsresor. Han bockade av oss på listan och sa åt oss att sätta oss i minibuss nr 8. Bussen tog 9 personer + chaufför. Ganska snart var samtliga 7 som skulle åka med minibussen på plats och vi satte fart mot färjan. Chauffören var en Thailändsk version av ”Rally Kalle”, för här gick det minsann undan!

Framme vid färjan fanns det en liten betalstation där vi stannade. Chauffören betalade och växlade några ord på Thai med de två killarna som tog betalt. Sedan vandrade den ena längst med bilen och kollade hur många (eller vilka) som satt i den. Med biljetterna betalade och med allt annat i sin ordning rullade vi ombord på färjan som en av de sista bilarna, och jag förstod nu varför vi haft så bråttom från flygplatsen hit – hade vi inte fått plats hade det dröjt ett tag innan nästa färja gick.

När vi körde ombord på den gamla färjan klonkade det lite oroande i skrovet, men det var nog bara trägolvet på bildäck som lade sig till rätta för vikten av vår bil. På färjan var vi fria att lämna bilen och bildäck om vi önskade. Alternativet som fanns var däck två, där det fanns massor med bänkrader samt några caféterior. Här uppe hade man dessutom något bättre utsikt än nere på bildäck, vilket gjorde att vi stannade här under de 30 minuter som överfarten tog. Sporadiskt kom en av minibusschaffuören och informerade oss om lite Koh Chang-fakta.

Jag vandrade en tur runt båten och upptäckte att alla inte gillade däck två där alla turister befann sig. En lokal förmåga valde istället att sätta sig på sitt bilflak och avnjuta någon form av lunch, till min och kamerans glädje.



På Koh Chang möttes vi av en stor ”välkommenskylt” innan det snabbt blev dags för oss att klättra över bergen. Efter den första stigningen på några 100 höjdmetrar undrade man hur bilen skulle orka med, för det här var tusan brantare och slingrigare än vad vi upplevde i alperna under vår roadtrip i somras!

Över bergen kom vi och den första orden vi passerade var White Sand Beach – vilket innebär att vi fortfarande hade några kilometrar kvar till vårat hotell på Klong Prao Beach.

Incheckningen på VJ Health & Spa Hotel gick smidigt och vi blev visade till vårat rum. Vi lämnade väskorna på rummet och vandrade genom hotellområdet och ut på stranden för att se vad som väntade. Efter det gick vi snabbt tillbaka till rummet för att byta om till badkläder så vi kunde lägga oss vid poolen och njuta av vår första ordentliga sol – det var trots allt 34 grader i luften, men något disigt.

För att bryta av slumrandet i solstolarna åt vi en lunch på hotellets restaurang och sedan promenerade vi längst med stranden för att se vad som fanns där. Vi upptäckte att vår strand inte var allt för stor och kunde summeras i ”strandrestaurangerna” (de två utanför vårat hotell), ”bamburestaurangen” och ”röda lampan”. Utöver dessa tre restauranger fanns det ytterligare ett eller två små hak som knappt märktes av. Under promenaden sprang vi även på denna småfestliga sandBuddah i vattenbrynet.



När vi sett allt på stranden vandrade vi tillbaka till hotellområdet på VJ Health & Spa och fortsatte vår ompyssling av kroppen som vi påbörjade under gårdagen i och med fotmassagen i Bangkok. Idag valde vi dock varsin oljemassage på 60 minuter. Kalaset kostade 240 Bath styck, men var tyvärr inte lika bra som det vi fick dagen innan i Bangkok.

Utmattade av massagen, allt resande och tidsskillnaden gick vi in på rummet för en powernap. När vi vaknade var klockan strax innan 20:00 och vi gjorde oss snabbt iordning så att vi inte missade hotellets eldshow. Vi beställde in varsin öl och njöt av underhållningen innan vi gick vidare till den andra restaurangen på stranden och åt middag.



Kvällen avslutades med ännu en promenad längst med stranden innan det var dags att krypa ner i sängen. Under promenaden fann vi en stor hängmatta som var uppsatt mellan två stora palmer. Här la vi oss i klara månljuset och lyssnade på vågorna som rullade mot stranden in 10 meter från oss.

2 comments:

Anonymous said...

Hej!
Följer er spännande resa med stor spänning, det verkar vara helt fantastiskt! Ha det så gott!!
Christina MH Majipparesor!!

Christoffer Sandberg said...

Hej Christina.

Vad kul att du lämnade ett avtryck och att du följde vår resa!

Ha de!